Ovan dansk – nedan svensk
Tilbage til Herning!
Efter nogle år i Trollhättan blev tiderne i Danmark bedre. Nu var det muligt at få arbejde igen, og både jeg og min hustru blev enige om at tage tilbage til Danmark. Startede med et rækkehus; men senere flyttede vi til Kingosvej i Herning. Vi var ellers meget glade for de oplevelser vi havde gjort i Sverige. Tiden kom da vi havde tænkt os at tjene Gud i Danmark.
Herning ligger i Midtjylland og det er meget centralt; hvis man har planer om at bevæge sig rundt i landet Danmark. Det havde vi dog overhovedet ikke planlagt, da vi flyttede til Danmark. Det var mere det at Herning kendte vi i forvejen og familien boede der.
Huset på Kingosvej havde to store haver og en bilgarage. Overbygget kælder og 2 store lejligheder. Ialt 330 kvadratmeter indbo. Grunden var 985 kvadratmeter. Det var noget af et køb; men tiden i Danmark var på en økonomisk kur, og det var gunstig for husejere. Renterne raslede ned og huspriserne faldt. Det føltes som et røverkøb. Vi byggede videre med huset for et par hundrede tusinde. Det var mange penge på den tid i 1980erne.
Det var her vi begyndte at holde møder i vores hjem. Det blev en ganske stor husmenighed. Vi kunne være 40 mennesker samlet; når vi var flest. Ovenpå boede mine forældre. Jeg havde meget at lave. Hver dag på arbejde og i weekenden på farten. Der var ikke meget ekstra tid; så min far blev vicevært. Min hustru ordnede haven. Huset hos os blev flot efter at vi fik nyt tag på og gjorde en større forbedring. Der blev også udlejning i kælderen. Det gav flere penge i kassen, så vi havde råd til at være menighed også.
Kristen Mission i Danmark blev stiftet. En mands show er ikke godt, så vi var fem personer der stiftede Kristen Mission. Der var ikke så meget kapital i begyndelsen; men vi havde en husmenighed med lave omkostninger, klar til de store udfordringer. Vi fik også vores egen månedsblad som udkom hver anden måned.
Jeg sad meget af tiden på mit kontor; når jeg var hjemme. Der skulle jo laves forarbejde til bladet, planlægges møder og skrives breve. Mange begyndte at give os støtte fra private. Det krævede et takkebrev. Vi havde computer; men ikke som i dag. Jeg var også i besiddelse af en elektrisk skrivemaskine med hukommelse.
I de dage var der ikke meget tid til at sove. Ofte blev jeg kimet ned. Jeg blev så træt af at tale i telefon, at det blev nødvendig at skaffe en mand til at påtage sig alle disse samtaler. Der var en del kontorarbejde, og jeg skulle også passe mit hjem. Der skal også være tid til at bede og lytte ind hvad Mesteren siger.
Jeg har fulgt med udviklingen lige fra elektronisk skrivemanskine med hukommelse og op til vore dage med computer og andet teknik.
I dag har vi jo hjemmesider og YouTube kanal, Facebook m.m. – Det udvider jo også det at tjene i Guds rige. Guds folk fra alle trossamfund kan samles online og inspirere hverandre. Det handler om at udnytte tiden, og ikke misbruge medierne til en masse ordkløveri og angreb. – Det forsøger jeg. Håber at det kan fortsætte; men vi ved jo ikke hvor samfundet ender, når det gælder religionsfriheden.
Nu vil jeg vise nogle billeder fra min tid i Herning. Et billede af mine forældre, der boede på første sal og et billede fra mit kontor.
Tillbaka till Herning!
Efter några år i Trollhättan förbättrades tiderna i Danmark. Nu var det möjligt att få jobb igen, och både min fru och jag kom överens om att åka tillbaka till Danmark. Började med ett radhus; men senare flyttade vi till Kingosvej i Herning. Vi var i övrigt väldigt nöjda med de upplevelser vi hade gjort i Sverige. Tiden kom när vi hade för avsikt att tjäna Gud i Danmark.
Herning ligger i Mellersta Jylland och det är mycket centralt; om du planerar att resa runt i landet Danmark. Men vi hade inte planerat detta alls när vi flyttade till Danmark. Det var mer att Herning vi redan kände och familjen bodde där.
Huset på Kingosvej hade två stora trädgårdar och ett bilgarage. Överbyggd källare och 2 stora lägenheter. Totalt 330 kvadratmeter inomhus. Tomten var på 985 kvadratmeter. Det var ett ganska stort köp; men tiden i Danmark var på en ekonomisk kur, och det var gynnsamt för husägare. Räntorna rasade och bostadspriserna föll. Det kändes som ett fynd. Vi byggde vidare med huset för några hundra tusen. Det var mycket pengar på den tiden på 1980-talet.
Det var då vi började ha möten i våra hem. Det blev en ganska stor huskyrka. Vi skulle kunna vara 40 personer tillsammans; när vi var som mest. På övervåningen bodde mina föräldrar. Jag hade mycket att göra. Varje dag på jobbet och på helgerna på språng. Det var inte mycket extra tid; Så min far blev vaktmästare. Min fru fixade trädgården. Huset hos oss blev jättebra efter att vi fått ett nytt tak på och gjort en stor förbättring. Det fanns också uthyrning i källaren. Det lade mer pengar i kassan, så vi hade råd att vara en församling också.
Kristen Mission i Danmark grundades. En mans show är inte bra, så vi var fem personer som grundade Kristen Mission. Det var inte så mycket kapital i början; men vi hade en låga utgifter som huskyrka, redo för de stora utmaningarna. Vi fick också en egen månadstidning som kom ut varannan månad.
Jag tillbringade mycket av tiden på mitt kontor; när jag var hemma. När allt kommer omkring måste förberedande arbete göras för tidningen, planerade möten och brev skrivna. Många började ge oss stöd av privatpersoner. Det krävdes ett tackbrev. Vi hade dator; men inte som idag. Jag var också i besittning av en elektrisk skrivmaskin med minne.
På den tiden fanns det inte mycket tid att sova. Ofta blev jag inringad. Jag blev så trött på att prata i telefon att det blev nödvändigt att få en man att ta på sig alla dessa samtal. Det var mycket kontorsarbete och jag skulle också ta hand om mitt hem. Det måste också finnas tid att be och lyssna till vad Mästaren säger.
Jag har följt utvecklingen från elektronisk skrivmaskin med minne fram till idag med datorer och annan teknik.
Idag har vi webbplatser och YouTube-kanal, Facebook, etc – Det expanderar också att tjäna i Guds rike. Guds folk från alla kyrkor kan samlas på nätet och inspirera varandra. Det handlar om att utnyttja tiden, och inte missbruka media för en massa käbbel och attacker. – Jag försöker att hänga med. Hoppas det kan fortsätta; men vi vet inte var samhället hamnar när det gäller religionsfrihet.
Nu vill jag visa lite bilder från min tid i Herning. En bild på mina föräldrar som bor på första våningen och en bild från mitt kontor.
(Se i mitten, mellan dansk och svensk)