Mig og min lillebror!
Jeg har en lillebror som er 8 år yngre end jeg. Vi har gjort mange ting sammen i barndommen og i ungdommen. Da min lillebror blev født var jeg godt i gang med skolen; men alligevel havde vi det godt sammen. Jeg fik jo så pludselig den idé at flytte til Sverige. Da blev der jo så en ret stor afstand imellem os.
Min lillebror var på besøg hos mig i Trollhättan.
Det er godt at jeg har billeder af det som jeg kan mindes. Der er noget i min hukommelse der er gået tabt; men billederne er jo historie.
Min lillebror er den unge mand som står bag det unge par.
Vi fik dansker besøg af nogle venner fra Herning.
Det var i disse tider at mænd var meget langhårede. På den tid gik jeg om sommeren ofte i bar mave. Det er mig bag bilen.
Vore venner kørte i Datsun hvad jeg også gjorde da jeg boede i Danmark. Danskerne kørte på den tid meget i japanske biler, for de var meget billige. Biler er højt beskattede i Danmark, og nogle af de dyreste koster ligeså meget som et hus.
Da jeg talte med min arbejdsgiver i Trollhättan, sagde han til mig at jeg skulle sælge min Datsun i Danmark inden jeg flyttede til Sverige. Da svenskerne så min Datsun, mente de ikke at det var en bil man kunne køre i. Så, ja! Vi solgte bilen inden vi flyttede til Trollhättan. Min hustru er ikke med på billedet. Desværre er der ikke mange billeder med hende. Det var altid min hustru som tog billeder. Det kan man godt fortryde nu når man gør sine eftertanker.
Der kommer flere billeder i denne artikel med min lillebror og mig. Vi tog på udflugt til Norge. I nærheden af Kongsberg og Notodden.
Nu ser jeg at bilen vi kørte i var med svenske nummerplader. Jeg kan ikke huske hvor vi har bilen fra.
Mener bestemt at min første bil i Sverige var en SAAB. Her er vi så i Norge. Der er ikke særligt langt til Norge. Vi var ofte der. Vi gjorde det altid på en dag. Tidligt og afsted. Hjem igen hen under aftenen.
Det øverste billede viser os en pinsekirke. Her besøgte vi Jørgen og Lizzi Madsen som var forstanderpar i denne norske pinsekirke. De var oprindeligt fra Danmark.
Jeg kendte dem fra min barndom. Mine forældre boede i Salling på en stor gård. Min far var fodermester der. Jørgen og Lizzi var forstanderpar i Nykøbing Mors, hvor mine forældre var medlemmer. Mine forældre tog cyklen når de skulle til møde i Nykøbing. Far trak mig rundt i barnevogn fra sin cykel den lange vej. Vi skulle sejle med en færge fra Glyngøre til Nykøbing.
Når det var mandag havde forstanderparret ledig. Alle pinseprædikanter har fridag hver mandag. Fridagen ville de nyde, så de havde aftalt med mine forældre, at de ville komme på besøg på gården når det blev mandag. De ville væk hjemmefra når de havde fri.
Jørgen gik med min far over i stalden, og hjalp til med køerne og grisene. Lizzi hjalp mor i hjemmet med maden. På den måde blev vi tidlig færdig med dagens gøremål og fik tid til lidt hygge. Selvom præsteparret havde fri sluttede det hele altid med en lille andagt inden vi skiltes.
Jørgen og Lizzi havde ingen børn, så de nød at være sammen med os. Jørgen sagde at han var min onkel og Lizzi sagde at hun var min tante. Vi kaldte dem altid for onkel Jørgen og tante Lizzi.
Nu boede de så i Norge og var forstanderpar i en norsk pinsemenighed. De boede midt imellem alle bjergene.
Fantastisk natur.
Jørgen Madsen påvirkede mig allerede som barn når det gælder Sverige. Da jeg var ca. 6 år gammel fik jeg et fint postkort med billedet af en stor kirkesal. Jørgen Madsen var på prædikant seminar i Filadelfia Stockholm. Nordens største pinsekirke. Jeg blev meget forbavset over at se en sådan stor kirke. Da han kom hjem fortalte han om sine oplevelser. Da hørte jeg også navnet Lewi Pethrus.
Jeg kendte min historie længe før jeg kom til Sverige. Det begyndte allerede i min barndom.
Oversat til svensk
Jag och min lillebror!
Jag har en lillebror som är 8 år yngre än vad jag är. Vi har gjort många saker tillsammans i barndomen och tonåren. När min yngre bror föddes hade jag börjat i skolan; men vi hade ändå en bra tid tillsammans. Jag fick plötsligt idén att flytta till Sverige. Då var det ganska stort avstånd mellan oss.
Min yngre bror var på besök hos mig i Trollhättan.
Det är bra att jag har bilder på det så jag kan minnas. Något i mitt minne har gått förlorat; men bilderna är historia.
Min yngre bror är den unge mannen bakom det unga paret.
Vi fick besök av några vänner från Herning.
Det var under dessa tider som män var mycket långhåriga. På den tiden, på sommaren gick jag ofta bar överkropp. Det är jag bakom bilen.
Våra vänner körde i Datsun, det gjorde jag också då jag bodde i Danmark. Danskarna vid den tiden körde mycket i japanska bilar, eftersom de var väldigt billiga. Bilar är högt beskattade i Danmark, och några av de dyraste kostar lika mycket som ett hus.
När jag pratade med min arbetsgivare i Trollhättan, sa han åt mig att sälja min Datsun i Danmark innan jag flyttade till Sverige. När svenskarna såg min Datsun, menade de inte att det var en bil man kunde köra. Vi sålde bilen innan vi flyttade till Trollhättan. Min fru är inte med i bilden. Tyvärr finns det inte många bilder med henne. Det var alltid min fru som tog bilder. Det kan jag ångra nu när gör min eftertanke.
Det kommer fler bilder i den här artikeln med min lillebror och mig. Vi åkte på en utflykt till Norge. Nära Kongsberg och Notodden.
Nu ser jag att bilen vi körde var med svenska registreringsskyltar. Jag kommer inte ihåg var vi fick bilen ifrån.
Tror definitivt att min första bil i Sverige var en SAAB. Här är vi i Norge. Det är inte så långt till Norge. Vi var ofta där. Vi gjorde det alltid på en dag. Tidigt och åka i väg. Hemma på kvällen.
Den översta bilden visar oss en pingstkyrka. Här besökte vi Jørgen och Lizzi Madsen som var föreståndare i denna norska pingstkyrka. De var ursprungligen från Danmark.
Jag kände dem från min barndom. Mina föräldrar bodde i Salling på en stor gård. Min far var ansvarig där. Jørgen och Lizzi var föreståndare i Nykøbing Mors där mina föräldrar var medlemmar. Mina föräldrar tog cykeln när de åkte till ett möte i Nykøbing. Pappa släpade runt mig i en barnvagn från sin cykel den långa vägen. Vi fick segla med en färja från Glyngøre till Nykøbing.
På måndagen hade föreståndarna ledigt. Alla pingstpredikanter har en ledig dag varje måndag. De ville njuta av den lediga dagen, så de hade kommit överens med mina föräldrar om att de skulle besöka gården när måndagen kom. De ville lämna hemmet när de hade ledig tid.
Jørgen följde med pappa till ladugården och hjälpte till med korna och grisarna. Lizzi hjälpte mamma hemma med maten. På så sätt avslutade vi dagens sysslor tidigt och hann med lite samvaro. Trots att prästerna hade ledigt slutade det hela alltid med en liten andakt innan vi skildes åt.
Jørgen och Lizzi hade inga barn, så de tyckte om att vara med oss. Jørgen sa att han var min onkel och Lizzi sa att hon var min tant. Vi kallade dem alltid onkel Jørgen och tant Lizzi.
Nu bodde de i Norge och var föreståndare i en norsk pingstkyrka. De bodde mitt mellan bergen.
Fantastiskt landskap.
Jørgen Madsen påverkade mig redan som barn när det gäller Sverige. När jag var ca. 6 år fick jag ett fint vykort med bilden på en stor kyrksal. Jørgen Madsen var på ett predikantseminarium i Filadelfia Stockholm. Skandinaviens största pingstkyrka. Jag blev mycket förvånad över att se en så stor kyrka. När han kom hem berättade han om sina upplevelser. Då hörde jag också namnet Lewi Pethrus.
Jag kände till min historia långt innan jag kom till Sverige. Det började redan i min barndom.